Allt sker av en anledning?
Jag har alltid trott att saker och ting sker av en anledning, även om det har varit saker som nästan tagit livet av mig eller fått mig att må riktigt dåligt.
Min religion lärare på gymnasiet frågade mig en gång varför jag inte trodde på Gud varpå jag svarade att "Om Gud finns, varför tog han min pappa ifrån mig, varför låter han barn svälta, människor mördas, kvinnor våldtas?"
Han hade inget svar på det, min lärare var Ateist men bäst på det han gjorde. Däremot sa han att människor söker tröst på olika sätt och Gud är ett av dem. De försöker hitta styrka och förlåtelsesamt förståelse hos något högre.
Jag är själv Ateist, tror (vet) dock att det finns väsen runt omkring oss som guidar och tröstar när vi behöver det som mest. Jag pratar te.x om min pappa, som dog 1996. Han har funnits med mig på olika sätt genom åren och i början såg jag honom ett par gånger.
Det jag vill komma till är att alla har sin egna tro, något de tar till när det behövs om det så är en tro på det övernaturliga, utomjordingar eller en Gud.
Hade jag inte stannat i 11 år med en elak man så hade jag aldrig träffat min dotters pappa, flyttat och fått henne. Hade jag inte dejtat en lögnaktig, otrogen alkoholist så hade jag inte träffat och varit gift med min nuvarande man.
Sen finns det självklart tveksamma händelser man undrar Varför? Men om man ska älta allt som hänt och ångra saker hela tiden så fastnar man i det förflutna och det förflutna kan du inte göra något åt, lika mycket som du kan påverka hur vädret ska bli när du bokar en resa till Grekland 4 månader framåt.
(Jag lärde mig ett och annat av Dennis Westerbergs föreläsning för ett par år sen och har ni inte varit på föreläsning eller läst hans böcker så rekomenderar jag det.)
Du har ett egetansvar för vad du väljer att göra och ibland gör man dumma saker som kanske leder till något gott i slutändan, man vet aldrig. Men vad du än gör, se till att du gör det för din egen skull i första hand!
Glöm inte att skratta mycket❣